Hannah Nilsson

är en nästan helt normal tjej på 19 år i november månad. För ungefär 2 månader sen gick jag ur trean på gymnasiet, vilket innebär att jag fick hoppa på flak och sjunga " jag har tagit studenten, jag har tagit studenten, fyfan vad jag är bra". Så underbart var det faktiskt. Gick ur trean från Hälsa och idrotts linjen!

 

Men innan dess var det dags att söka till högskolan/yrkeshögskolan, vilket var helt nytt för mig och jag visste verkligen inte vad jag ville läsa, ville jag flytta ifrån mina föräldrar och ta massa onödiga lån eller stanna kvar hemma medans jag pluggade? Det var en fråga som jag ställde många gånger till mig själv när jag sökte.

 

Jag sökte olika enstaka kurser men inte något som skulle ta några år. Men så kom mamma hem en eftermiddag och sa att det fanns en utbildning på yrkeshögskolan här i stan som var på två år, det tyckte jag var ganska okej.

 

Det var ju inte direkt de jag hade tänkt mig att plugga när jag var mindre, jag hade ställt in mig på att bli en kvinnlig polis, men så blev de icke. Jag sökte medicinsk sekreterare på Borås yrkeshögskola. Fick besked efter ett par veckor att jag skulle komma och göra antagningsprov. Vilket var stor för mig för de har jag aldrig gjort innan. Sjukt roligt. Men jag skulle inte vilja göra om det, ska jag vara ärlig så fattade jag inte ett skit. Jag hade inga betyg eftersom dem hade jag inte fått innan jag gick ur. Så jag lämnade in mina betyg en vecka senare än vad man egentligen fick.

 

Men de lönade sig, någon vecka senare fick jag besked om att jag kom som 3:dje reserv, som den yngsta av alla 250 sökande så var jag riktigt nöjd. Om jag skulle komma in eller inte, det sket jag i. Jag var nöjd att jag tog mig dit överhuvudtaget.

 

Efter ytterligare ett par dagar/vecka så fick jag besked om att jag hade kommit in på linjen jag sökt, jag var överlycklig att jag skulle få börja plugga, att jag kom in! (jag har aldrig haft lätt med skolan).

 

Den 19 Augusti gick jag på upprop, och jag kände mig extremt liten eftersom jag kom precis från gymnasiet, många av mina klasskamrater är över 21, så jag känner mig väldigt ung.

 

Här sitter jag idag, tillsammans med min klass. Vilket känns skönt, nu har jag två år framför mig med studier vilket är skönt. Många tycker att jag är dum i huvudet att jag pluggar vidare, men nu får jag en bred bas som jag sedan kan jobba vidare på.

 

Det är det här ni kommer få läsa om, även vad jag gör på min fritid.

Nu har jag lunch, men ni får ett inlägg senare sen! :)

 

Puss.